Bekämpa våld mot kvinnor, reformera diskriminerande lagstiftning, och lyfta kvinnors och flickors särskilda utsatthet i migrationsströmmar. Det är några exempel på områden där Sverige gör insatser för att stärka kvinnors rättigheter.

Sexuella och reproduktiva rättigheter (SRHR) är ett exempel där Sverige gör en rad insatser. Till exempel har Sverige, genom stöd och påverkansarbete, bidragit till att ett 90-tal lokalsamhällen har övergett kvinnlig könsstympning. Ett tjugotal länder har tagit fram lagar, lagförslag och ny policy som har stärkt jämställdheten. Två exempel är Frankrike och Irland som har antagit sexköpslagstiftning efter svensk modell.

Dessutom har Sveriges arbete på SRHR-området bidragit till att hundratusentals kvinnor och flickor har undgått osäkra aborter och oönskade graviditeter. Nu intensifieras arbetet för global SRHR, bland annat genom She Decides-initiativet. She Decides är ett led i Sveriges ansträngningar för att utveckla fler strategiska partnerskap som kan verka som en motkraft mot en global utveckling där växande konservativa krafter ifrågasätter kvinnors och flickors åtnjutande av SRHR. Genom att utveckla fler strategiska partnerskap skapar man också goda förutsättningar för att bredda finansieringen av SRHR globalt.

I Zambia har Sverige bidragit till att fler barnmorskor har utbildats i SRHR i nordvästra provinsen. Sverige har också arbetat mot barnäktenskap med en bred kampanj som involverat högnivåprofiler, medieframträdanden, besök hos hjälplinje, anföranden med mera.

Även i Colombia har Sverige arbetat med frågorna genom att öppna vägen för barnmorskeyrket. Colombia ser nu, med stöd av svensk expertis och inspirerade av svenskt påverkansarbete, över sin lagstiftning och utarbetar en läroplan för en universitetsutbildning med inriktning på att barnmorskor ska kunna utbildas och verka.

Svenskt stöd har också bidragit till införande av sexualundervisning i skolan i 21 länder i Afrika. Sverige tog i januari 2016 över ordförandeskapet i nätverket Call to Action on Protection from Gender-Based Violence in Emergencies. Under Sveriges ordförandeskap har 16 stater och organisationer anslutit sig till initiativet och gjort ett antal åtaganden. Totalt har 66 stater och organisationer nu gjort cirka 265 åtaganden. Några exempel på åtaganden som gjorts under det svenska ordförandeskapet är att utvecklingskommittén i organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD DAC) ska förbättra datainsamlingen kring könsbaserat våld i humanitära kriser, och att FN:s kontor för humanitär samordning (UN OCHA) utifrån ett jämställdhetsperspektiv ska analysera de projekt som fått bidrag från FN:s katastroffond (CERF).

Sverige verkar aktivt för att länder ansluter sig till och genomför Istanbulkonventionen, som är Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Arbetet handlar om att motverka straffrihet för våld i nära relationer, öka kvinnors och flickors tillgång till rättsväsendet, och att involvera män och pojkar i arbetet för att förändra normer som kopplar ihop våld och maskulinitet.

Sverige arbetar mot destruktiva könsroller som kopplar ihop maskulinitet och våld, och har i samarbete med ett universitet i DR Kongo tagit fram en studie på området. Ambassaden stödjer även projekt med unga män från våldsamma miljöer och bidrar till reformer och utbildning av rättssektorn för att motverka straffrihet för sexuellt våld.

Några exempel på andra insatser är att Sverige nyligen samarbetade med svenska Röda Korset kring en publikation om internationell humanitär rätt ur ett genusperspektiv, och att Sverige även samarbetarmed chefsåklagaren för Internationella brottmålsdomstolen (ICC) och bilaterala aktörer för att motverka förekomsten av, och straffriheten för, sexuellt våld i konflikt.

I oktober 2016 stod utrikesminister Margot Wallström värd för en workshop om kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter samt reformering av nationell lagstiftning och praxis som diskriminerar mot kvinnor. Några av dem som deltog var chefsåklagaren för den internationella brottmålsdomstolen Fatou Bensouda, EU:s högste genusrådgivare Maria Marinaki och Världsbanksdirector Augusto Lopez Claros.

Under 2016 har Sverige också arbetat aktivt för att tydligare lyfta kvinnors och flickors särskilda roller, risker och sårbarheter i situationer av blandade migrationsströmmar. Flera viktiga steg togs i samband med de två flyktingtoppmötena i september. Mötenas deltagare gjorde betydande utfästelser, vilket kommer att bidra till en välbehövlig intensifiering i hanteringen av dessa problem globalt.

Sverige gör även insatser för kvinnor och flickor inom exempelvis skolgång och i offentlig representation. I Etiopien bidrog Sverige under 2015 till att mer än 21 000 flickor slutförde gymnasiet, 5 700 flickor fick skolmat och drygt 800 flickor fick skoluniformer och skolmaterial. Det har i sin tur minskat antalet skolavhopp och barnäktenskap.

Sveriges stöd till lokala organisationer i Moldavien har bidragit till att landet under 2016 antog en lag om mer jämställd representation. Enligt den nya lagen måste minst 40 procent kvinnor finnas med på valbara platser på partilistor, i regeringen, i parlaments sekretariat och övriga statliga institutioner.

 

Läs även om hur Sverige arbetar för att stärka kvinnors resurser

Läs även om könsfördelningen i Utrikesförvaltningen