Den 26 oktober genomfördes val till parlamentet i Ukraina. Konflikten med Ryssland och stridigheterna i östra Ukraina skapade förstås särskilda problem.

I ungefär hälften av valdistrikten i Donetsks och Luhansks län kunde valet inte genomföras på grund av separatisterna. Till följd av den svåra situationen i östra Ukraina kunde dock människor folkbokförda där rösta på andra orter. På Krim kunde valet inte heller genomföras, detta på grund av den olagliga ryska annekteringen. Sammanlagt väntas därför knappt 30 stolar stå tomma i det nyvalda parlamentet.

I skrivande stund är det slutgiltiga valresultatet inte färdigt, men redan nu tyder allt på att de reforminriktade partierna tillsammans får majoritet i parlamentet, Verchovna rada. President Petro Porosjenkos och premiärminister Arsenij Jatseniuks partier ser sammanlagt ut att få 46 procent av mandaten. Resultatet är närmast en upprepning av presidentvalet i maj i år och bekräftar det starka stödet för Ukrainas EU-närmande.

Ett stort antal internationella observatörer, inklusive många svenskar, fanns på plats för att bevaka valet. Vid lunchtid 27 oktober presenterade observatörer från OSSE, Europarådet, Europarlamentet och Nato ett preliminärt utlåtande. Enligt observatörerna ägde valet rum under utmanande förutsättningar, både politiskt och säkerhetsmässigt. Trots detta kunde observatörerna peka på ett överlag väl genomfört val. Valdagen var lugn och röstförfarandet fick gott betyg i nästan samtliga vallokaler som observatörerna besökte.  Det förra parlamentsvalet, som hölls 2012, fick i jämförelse hård kritik.

Valet ägde rum i skuggan av en militär konflikt med Ryssland, en olaglig annektering av ukrainskt territorium och med demonstrationerna på Majdan färskt i minnet. Många ukrainare väntar sig nu att president, regering och parlament på allvar ska itu med nödvändiga reformer, inom rättsväsende, ekonomi och landets styre. Sverige är en betydande biståndsgivare och bidrar till flera viktiga projekt på området.