Johan Ndisi, chef för gruppen Västra Afrika och Afrikas horn på UD:s Afrikaenhet, berättar om sina intryck från en nyligen genomförd resa till Mogadishu, Somalia.

Sverige är en viktig partner i det internationella samfundets ansträngningar att stötta den somaliska regeringens arbete med att säkra en långsiktig fredlig utveckling. Vårt långa engagemang och inte minst bredden i denna har varit viktig. Vårt engagemang är politiskt och vi har under åren ingått i den internationella kontaktgruppen för Somalia liksom i den grupp som förberett de toppmöten som arrangerats på senare år.

Men vi är även engagerade genom ett stort och ökande bistånd, med långvarigt humanitärt stöd och på det säkerhetspolitiska området genom EU:s insats Atalanta mot sjöröveri utanför Somalia, genom EU:s träningsmission för att utbilda den somaliska säkerhetsstyrkan och genom EUCAP Nestor som syftar till att stärka förmågan till maritim kapacitet för länderna i regionen. Vidare har vi genom vår gästfrihet mot flyktingar en somalisk diaspora på närmare 50 000 i Sverige.

Detta hade jag kunskap om från otaliga Somaliadiskussioner i Bryssel liksom från förberedelserna inför internationella konferenser. Men i takt med att den politiska utvecklingen i Somalia gått i någorlunda rätt riktning har den internationella hanteringen av Somalia sakta flyttats till Mogadishu, Somalia. Det var därför viktigt för mig att besöka Mogadishu för att se hur Sverige som viktig spelare anpassat arbetet med Somalia. Detta gjorde jag tillsammans med Sida:s Afrikachef Georg Andrén och kollegorna vid Somaliasektion på ambassaden i Nairobi, vår Somaliaambassadör Mikael Lindvall och Urban Sjöström, biståndsrådet för Somalia.

Sverige har nu ett säkerhetsarrangemang inklusive en bepansrad bil samt ett rum inne på det säkrade flygplatsområdet som möjliggör för Mikael Lindvall och hans personal att regelbundet resa till och i Somalia. Detta gör man ett par gånger i veckan för att träffa somaliska motparter, delta i internationella möten och följa upp våra biståndsinsatser.

Under de två dagar som vi var i Mogadishu framkom vikten av närvaro med all tydlighet. Våra internationella samarbetspartners och inte minst de företrädare vi träffade från den somaliska regeringen lyfte fram hur den regelbundna svenska närvaron i Mogadishu skapade ett gott samarbete och gav oss ett försprång när det gällde att analysera den bräckliga utvecklingen på rätt sätt. Hur man än vrider och vänder på det går det inte att ersätta fysiska möten. Att Mikael Lindvall tillhörde de ambassadörer som oftast var i Mogadishu lyftes fram särskilt. Att det var vårt säkerhetsarrangemang som till stor del möjliggör detta framkom tydligt när vi träffade något avundsjuka diplomater i Nairobi.

Det var även samma säkerhetsarrangemang som möjliggjorde för vår delegation att under en av arbetsdagarna lämna det säkrade flygplatsområdet för möten i regeringskvarteret Villa Somalia och inte minst besöken i två internflyktingläger i utkanten av Mogadishu. I butikerna längs vägarna i denna kuststad pågick kommers. Att butiksägarna på väggar målat bilder på de produkter som var till salu var en påminnelse om det långa inbördeskriget som resulterat i att flera generationer inte kunnat bli läskunniga.

Även om utvecklingen går åt rätt håll med en regering som sakta får mer kontroll över fler delar av territoriet från den väpnade islamistgruppen Al Shabab var det faktum att vi hade tre bilar med beväpnade vakter som eskort en påminnelse om de svårigheter som befolkningen i Somalia fått utstå. I ett Somalia som försöker resa sig från över 20 år av inbördeskrig såg vi under vårt besök bevis på vilken viktig roll den somaliska diasporan i Sverige kan spela. Flera har återvänt till sitt gamla hemland för att bidra med de kunskaper som de förvärvat i sitt nya hemland och gör viktiga insatser för att återetablera den somaliska staten.

Att sammanfatta intrycken från Somalia är inte lätt. Det handlar om att samtidigt kunna ha två beskrivningar i fokus. Somalia är ett land som sakta försöker återetablera en stat som föll sönder 1991 och där nuvarande politiska situation, trots stora problem, är den bästa på över 20 år. Det är ett land som vi numera besöker regelbundet för samtal med regeringen i Mogadishu och där vi till exempel kan träffa en intressant somalisk tankesmedja över en kortare lunch på en välbevakad restaurang i stan.

Samtidigt är Somalia ett land som befinner sig i en humanitär kris och där säkerhetsläget skulle göra det nästintill omöjligt för mig att besöka merparten av landet. Vi har en mycket lång väg kvar innan vi vågar känna att det verkligen vänt, men vi har inte haft en bättre chans än nu under de senaste 25 åren och i de steg som tas har Sverige en viktig roll att spela.

Johan Ndisi