Sverige stöttar på plats i Filippinerna

Published 13 November 2013 in:

Photo: Catarina Axelsson/MFA

På plats i Filippinerna finns nu en rad experter inom bland annat it och satellitkommunikation men även sjukvårdskunnig personal och experter på vattenrening. Hittills har 21 personer från Sverige, Norge, Danmark, Finland, Estland och Luxemburg flugits in.

Redan vid lunchtid på måndagen lastades ett svenskt Herculesplan med basläger för 60 FN-personer samt kommunikationsutrustning. De svenska baslägren ska bli en knutpunkt för FN:s hjälporganisationer på plats. Härifrån ska FN-personalen kunna arbeta för att hjälpa de drabbade.

På onsdagen lastades ytterligare två plan med förnödenheter och utrustning för avgång under kvällen. Destination är ön Cebu i Filippinerna. Lasten innehåller bland annat materiel till basläger samt fordon, liksom sjukvårdsutrustning från Läkare utan gränser.

Med i lasten finns också så kallad shelter-utrustning som ska fungera som tak över huvudet för drabbade familjer. Även enklare hygienutrustning, som handfat och hygienartiklar, ingår i nödhjälpen, liksom frystorkad mat och vatten.

De här direkta akuta insatserna organiseras av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som spelar en mycket viktig roll vid den här typen av nödsituationer. Sedan slutet av 1980-talet har MSB (före detta Räddningsverket) bred erfarenhet av att hjälpa FN och nationella myndigheter.

Sveriges humanitära stöd till Filippinerna går, förutom genom MSB, genom FN och enskilda hjälporganisationer.

Sverige är en stor och viktig bidragsgivare, och den typ av stöd som går från UD till FN-systemet är en förutsättning för att FN snabbt kan rulla ut en samlad humanitär insats – mat, skydd, vatten. Bland annat är vi världens näst största bidragsgivare till FN:s katastroffond (CERF).

I Filippinerna handlar det nu om att rädda liv och lindra nöd. För bästa möjliga samordning är det viktigt att alla följer de sedan länge upprättade mekanismerna där FN samordnar internationella insatser, till stöd för de nationella myndigheternas övergripande ansvar.

När det omedelbara katastrofskedet är över kan vi börja planera för återuppbyggnaden. Också där har de nationella myndigheterna förstås det samlade ansvaret, från internationellt håll har FN, Världsbanken och bilaterala givare viktiga roller. Detta återuppbyggnadsskede kan dock börja först när vi kan ha en samlad bild av skadorna och behoven.

Sverige har genom Sida bara under 2013 gett 49 miljoner kronor i humanitärt bistånd till Filippinerna, pengar som kanaliseras genom Rädda barnen, FN-organet OCHA, Rödakorsrörelsen och Plan. Hittills har 25 miljoner kronor varit i direkt respons till tyfonen.

Via Sida har vi beredskap för att ge ytterligare stöd. Genom en snabbinsatsmekanism finns möjligheten att inom 24 timmar bidra med ytterligare medel till flera av de FN-organ och enskilda organisationer som finns på plats.

 

Sveriges insatser via FN

  • FN har en nyckelroll i humanitära kriser, och Sverige är en viktig bidragsgivare.
  • FN har genom OCHA (FN:s kontor för humanitär samordning) en mycket viktig roll för att samordna insatserna. OCHA gjorde nu snabbt en bedömning av situationen och arbetar löpande med koordinering på plats. Sveriges stöd till OCHA global ligger på drygt 230 miljoner kronor under 2013.
  • FN:s världslivsmedelsprogram (WFP) är redan på plats i Filippinerna. Nu i inledningsskedet delar man ut livsnödvändiga energirika kex och arbetar även med logistik och telekom på plats. Det svenska stödet till WFP är nästan 512 miljoner kronor 2013.
  • Förutom OCHA och WFP finns även övriga större FN-organ på plats, till exempel UNICEF.
  • FN:s katastroffond (CERF) är det snabbaste finansieringsverktyget i omedelbara humanitära kriser. Sverige är andra största givare till CERF 2013. Vårt stöd är 470 miljoner kronor globalt.

 

Vad är Sverige bra på att bidra med?

  • Praktiskt kan vi bidra med personal och utrustning. Sedan slutet av 1980-talet har MSB (före detta Räddningsverket) bred erfarenhet av att hjälpa FN och nationella myndigheter.
  • Till finansiering av insatser bidrar vi med pengar, där vi genom UD:s kärnstöd skapar förutsättningar för systemet i stort att snabbt agera vid hastigt uppkomna kriser och katastrofer. Därtill har Sverige genom Sida möjligheter att svara snabbt på de appeller som kommer (som den gemensamma FN-ledda blixtappell som kom på tisdagen).
  • Genom dialog har vi en mycket viktig politisk uppgift att värna de internationella samordningsmekanismer som finns under FN:s ledning. Detta gör vi i samtal genom FN och direkt med andra stater. Det finns alltför många exempel på tidigare katastrofer där internationella aktörer har låtit bli att följa samordningsrutinerna. Detta har fått till följd att de har skickat hjälp som inte behövs, att luftrum och flygledningsmyndigheter har blivit överväldigade, att de nationella myndigheternas arbete har försvårats – helt enkelt att hjälpen har blivit sämre.