När en svensk blir frihetsberövad utomlands

Published 8 July 2013 in:

Photo: Catarina Axelsson/MFA

UD:s presstjänst får ofta samtal från journalister om frihetsberövade svenskar. Det handlar vanligtvis om vad UD kan göra, får göra eller varför inte UD agerar på det ena eller andra sättet.

Idag har Utrikesdepartementet kännedom om cirka 200 ärenden där svenskar är frihetsberövade utanför Norden. Att bli frihetsberövad kan vara en mycket omskakade upplevelse, särskilt om det sker i ett annat land. Bland de vanligaste orsakerna till att svenskar frihetsberövas utomlands är misstanke om narkotikabrott och så kallad overstay. Det är när någon stannar längre i ett land än vad som är tillåtet.

Om en svensk grips av polis utomlands har personen ifråga rätt att få sin ambassad underrättad om det inträffade. Men det är upp till den frihetsberövade själv att bestämma om han eller hon vill att så ska ske.  Ambassaden kan annars bli informerad via medresenärer, närstående person eller lokala myndigheter.

Ambassaden ansöker om att få kontakt med den frihetsberövade.  Vi vill bland annat veta om personen vill ha kontakt med ambassad eller konsulat.  Om så är fallet vill vi veta om den frihetsberövade har fått en offentlig försvarare utsedd för sig. Om personen inte har fått en offentlig försvarare kan ambassaden lämna över en lista över tidigare anlitade lokala advokater. Behövs mediciner? Ska anhöriga i Sverige bli underrättade om vad som hänt? Behöver pengar föras över från egna konton i Sverige till mat och andra förnödenheter? Det är den frihetsberövade själv och/eller dennes anhöriga som enligt huvudregeln står för kostnader för exempelvis kostförstärkning och privat advokat.

Ambassaden försöker ta reda på vad personen misstänks för och följer sedan rättsprocessen. Men UD kan aldrig utreda brott och inte heller påverka ett annat lands rättsutövning eller agera som ombud. På motsvarande sätt som andra länder inte heller kan styra en svensk rättsprocess.

Det är alltid lagen i landet där man befinner sig som gäller. Det vill säga döms en svensk medborgare för brott i exempelvis Thailand så gäller thailändsk straffrätt och påföljd. Det finns också en internationell straffrättslig lagstiftning men den kan skilja sig mycket mellan olika länder.

Ibland kan utredningen bli lång och påfrestande. Att bli frihetsberövad utomlands kan innebära tuffa villkor under en längre period. Häktes- och fängelseförhållanden skiljer sig dramatiskt mellan olika länder. Om den frihetsberövade döms till ett fängelsestraff kan ambassaden även fortsättningsvis hålla kontakt och göra besök i fängelset.

Om en svensk grips utanför Sverige på grund av en efterlysning utfärdad av ett tredje land, blir det en fråga mellan det land där personen har gripits och landet som utfärdat efterlysningen. Sverige är då inte en part och kan inte ingripa i processen.

Ibland får vi frågor om överförande av straffverkställighet till Sverige – det vill säga viljan att avtjäna straffet i Sverige. Men det finns ingen rättighet att avtjäna sitt straff i Sverige, det är något som den frihetsberövade kan ansöka om men frågan kan tas upp till avgörande först när domen vunnit laga kraft. Både Sverige och domslandet ska samtycka till att överföring ska ske.

Frågor och svar: I fängelse utomlands  
Fiktivt fall om Lasse som frihetsberövas i Ecuador 
Läs mer på Justitiedepartementets webbplats

Taimi Köster, UD:s press-, information- och kommunikationsenhet